Landsbygd och framtid bildar ett ordpar som används ofta. Strategidagen för landsbygdens utvecklare den 7 februari gav upphov till en ny diskussion om ämnet som kommer att bli livlig i år. I februari startar regionernas framtidsverkstäder som förbereder regionala utvecklingsstrategier för landsbygden. Under strategidagen som hölls i Heureka i Vanda betonades att regionerna kan klara sig genom att satsa på sina egna styrkor och genom att hitta egna lösningar på de utmaningar som de pågående förändringarna för med sig.

Ordföranden för dagen, direktör Päivi Kujala från landsbygdsnätverksenheten, önskade att strategidagen skapar nya verktyg och ny entusiasm för regionernas framtidsarbete. Statssekreterare Risto Artjoki hoppades i sitt öppningstal på uppfinningsrikedom och på mod att våga gå mot strömmen. Samtidigt måste man fundera över hur regionerna passar in i till exempel ramarna för den statliga energipolitiken eller klimatmålen.

Jämfört med situationen för sju år sedan har förändringar skett särskilt inom innovationstänkandet. Innovationer är inte bara teknik, och landsbygden har samma möjligheter att generera dem. Finlands och landsbygdens trumfkort är skogen, marken och det rena vattnet, sammanfattade Artjoki.

Man ser inte skogen för alla träd

Kaisa Kautto-Koivula från Mind Garden Oy rörde om i grytan genom att lyfta fram nya och gamla inslag från vår omvärld. Hon motiverade strategiarbetet genom att uppmuntra till att se saker helhetsmässigt. Det är inte lätt eftersom ett ständigt mer komplext samhälle, ”silotänkande” och fasthållande vid vissa tankemodeller gör det svårt att se helheten.

Enligt Kautto-Koivula lever vi i en historisk övergångsperiod. Typiskt för vår tid är att både naturen och människan mår dåligt. Inför framtidsarbetet presenterade Kautto-Koivula steg för att förstå framtiden och för att hitta en ny riktning. Innovationer sätter fart på förändring

Det första steget är att försöka förstå övergångsperioden, och att samla in information om hur situationen kommer att förändras. Varje region måste fundera över hur övergångsperioden visar sig på landsbygden just idag. En förmåga att urskilja helheten behövs eftersom förändringarna sker både i människornas vardag och i arbetslivet, samt i samhället och ekonomin. Det är utmanande att se sambandet till exempel mellan maten, hälsan, säkerheten eller miljöns tillstånd, men det ska man satsa på. Enligt Kautto-Koivula är det en möjlighet för landsbygden att kunna lätta på trycket i skallen. Välbefinnande är en förutsättning för att kunna gå framåt. Landsbygden måste fundera över hur den skapar välbefinnande.

Det andra steget är att man fokuserar på att skapa innovationer och nya rikedomar. Historien visar att stora framsteg ofta har hört samman med någon innovation, från ångmaskiner till telekommunikation. Enligt Kautto-Koivula kan innovationer födas var som helst, inte bara på produktutvecklarnas arbetsbord. Vi vet att teknologier som även för med sig något annat kommer att vara centrala i framtiden, som till exempel nano-, bio-, miljö- och gentekniker. Stora strukturella förändringar håller på att utarbetas. Vilken är landsbygdens nya roll här?

Den som erbjuder ett bra liv klarar sig

Kautto-Koivula konstaterar att tankegångarna måste vändas upp och ner: bromsklossarna måste bli en källa till välmående. Man måste komma med nya förklaringar till varför landsbygden är viktig. Att kunna erbjuda ett gott liv är landsbygdens möjlighet. En röd tråd för landsbygden måste skapas och övertygande faktorer måste fästas vid tråden. Nyckelord är bland annat rent vatten, ekologi, lokalt, slow life, kultur, natur och bioekonomi. De bildar en ny rikedom.

Det tredje steget är att man river ner gamla strukturer och bygger upp nya.Även här är utmaningen att man ser helheten och kan hantera den. Regionförvaltningen har reformerats och kompetenscentra har inrättats. Takten har varit så snabb att man kan fråga sig om åstadkommit en helhetsbild. Mitt i förändringarna måste man noga fundera över vilken struktur landsbygdens nya framtid ska få.

Mitt i allt det komplicerade är det ju även här människorna som står för förändringen, påminde Kautto-Koivula. Styrka och makt ska finnas med i nätverken. Vägvisarna är de som kan erbjuda ett välmående i vardagen på ett hållbart sätt. Mod har en nyckelposition, sammanfattade Kautto-Koivula.

Hälsningar till regionstrategiarbetet

Regionernas framtidsverkstäder hjälper och ger idéer till arbetet med att ta fram regionernas strategier för utveckling av landsbygden. Verkstäder som ordnas av jord- och skogsbruksministeriet, landsbygdsnätverket, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Sitra kommer i huvudsak att hållas under våren i de olika områdena med en närings-, trafik- och miljöcentral. Strategierna, som blir färdiga i slutet av oktober, ska ingå i arbetet med att bereda det nya programmet för utveckling av landsbygden.

De konsultativa tjänstemännen från ministeriet, Sirpa Karjalainen och Tiina Malm, berättade att programmet är planerat att stå färdigt i slutet av året (kräver dock ännu kommissionens godkännande). Åtgärderna och medlen för dem blir klara under våren 2013.

Arbetet med programmet bygger på EU:s Europa 2020-strategi, vars riktlinjer om en smart och hållbar tillväxt för alla även riktar sig till landsbygden. Tiina Malm berättade att det nya programmet bygger på sex olika prioriteringar. De innehåller 17 åtgärder bland vilka medlemsstaterna väljer de som de vill ha. Jordbrukets miljöersättningar är en obligatorisk åtgärd och Leaderarbetssättet tillämpas i alla länder. Programverktygen kommer inte att ändras märkbart jämfört med den pågående perioden. I miljöersättningar kommer dock ändringar, konstaterade Malm. De genomgående temaområdena för alla åtgärder inom programmet är miljön, klimatet och innovationer. Ett nytt tankesätt behövs på alla områden. Malm uppskattar att programmets finansiella medel kommer att minska något jämfört med den här perioden. Sirpa

Karjalainen hoppades att man under strategiarbetet stannar upp och tittar bakåt, utvärderar vad som har uppnåtts och tar lärdom av det. Å andra sidan ska man titta framåt – ända fram till mitten av århundradet. Regionstrategierna fastställer områdesspecifika tyngdpunkter. De ska innehålla utvecklingsobjekten och indikatorer för målens utfall. Regionernas egna möjligheter väller fram ur naturförhållandena och de miljömässiga särdragen måste lyftas fram, fortsatte Malm. Vi kan rikta miljöersättningarna efter regionernas behov.

Samarbetet intensifieras genom fondernas partnerskapsavtal. Även regionala planer ska ses mellan fonderna och i linje med andra nationella riktlinjer. På den lokala nivån ska man ta hänsyn till bl.a. landskapsprogrammen, närings-, trafik- och miljöcentralernas strategier och de regionala vattenvårdsplanerna. Därför är det viktigt att framtidsverkstäderna består av en representativ grupp av regionens landsbygdsutvecklare.

Budskapet från Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens biträdande generalsekreterare Hilkka Vihinen var att komma ihåg olika betraktelsesätt vid planeringen. Inom regionerna är det möjligt att smidigt kombinera nationella och EU-finansierade verktyg. Arbetet med samarbetsgruppens åtgärdsprogram, det sjätte helhetsprogrammet i ordningen, pågår samtidigt med verkstäderna. I verkstäderna sammanställs tankar inte enbart för helhetsprogrammet utan även för det landsbygdspolitiska åtgärdsprogrammet som utarbetas för regeringen före midsommaren. Framtidsverkstäderna är på så sätt ett direkt sätt att påverka regeringens riktlinjer. Båda programmen genomförs på nationell nivå, men de bottnar i regionala behov.

Vihinen konstaterade att målen med det nuvarande helhetsprogrammet fortfarande är gångbara i mångt och mycket, men att även de måste öppnas upp. Regionernas strategiska mål är olika, och regionerna själva har den bästa vetskapen om dem. Även inom regionerna finns olika områden. Enligt Vihinen måste man finna lösningar på tre stora utmaningar: att trygga den lokala demokratin i kommuner som är större än tidigare, bristen på befolkning i arbetsför ålder och övergången till en naturresursekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Uppmuntrande framtidsarbete

Framtidsverkstäderna ordnas på regional bas. Även representanter för ministeriet, landskapsnätverksenheten och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen deltar i varje verkstad. Verkstäderna leds av konsultbyrån Capful, och konsulten Kimmo Kivinen var med och presenterade sig under strategidagen. Enligt Kivinen handlar strategiarbetet om att göra det osynliga synligt: What you see is what you get!

Framtidsarbetet inleds med en enkät som skickas ut av Capful. Med hjälp av enkäten kartlägger man regionernas särdrag, möjligheter och svagheter samt förändringar i omvärlden. Om man redan känner till nuläget och dagens förändringstrender, kan man fundera på hur man möter dem. Verkstädernas resultat ger en bild av efterfrågan på landsbygden samt av möjligheterna för finansiering av utvecklingen.

Text och bilder: Annukka Lyra