Livskvaliteten på landsbygden är god och är värd en åtta på skalan 1-10, anser ungdomar som studerar jord- och skogsbruk. Syftet med den enkät som Landsbygdsnätverket utförde våren 2012 var att kartlägga hur jord- och skogsbruksstuderande i första och andra årskursen förhöll sig till landsbygden och till att bo på landet.

– Dessa ungdomar är i allmänhet villiga att bo på landet i ett senare skede. Då förväntar de sig att leva en lugnare tillvaro och bilda familj, säger Jussi Esala, överlärare vid yrkeshögskolan i Seinäjoki.

Var vill finländarna leva?

Knappt två tredjedelar av studerandena tycker att det skulle vara trevligt att bo på landsbygden. Enligt landsbygdsbarometern Landmärken, som Sitra genomförde år 2011, förefaller staden och landsbygden i själva verket vara lika attraktiva för finländarna.

– Människornas verkliga välbefinnande motsvarar inte den bild som de statistiska mätarna ger av läget i de olika delarna av landet. Mätt med traditionella mått för en välfärdsstat har landsbygden mindre fördelar än staden. Men om man direkt ber människorna säga hur de upplever sin tillvaro, blir bilden en helt annan, konstaterar Eeva Hellström, direktör för programmet Landmärken.

Det är inte det upplevda välbefinnandet som gör att man flyttar från en mer landsbygdsliknande miljö till en mer stadsliknande miljö eller tvärtom. Däremot är det värderingarna och sakernas viktighet som påverkar flyttriktningen. I staden är arbetet och utkomsten dragkraftiga faktorer. Landsbygden lockar däremot med drömmen om en trevlig vardag.

Stad och landsbygd på samma gång

En smidig vardag utan stress förverkligas också bättre, ju mer landsbygdsliknande det område är där respondenterna bor. Hälften av jord- och skogsbruksstuderandena har därför inställt sig på att de i framtiden kommer att vara sina egna arbetsgivare.

– Vi matproducenter kommer säkert att behövas även i framtiden, tror Ida Nygård som studerar andra året till agrolog vid yrkeshögskolan i Seinäjoki.

Den största delen av de ungdomar som överväger att flytta till landet (91 %) tror att deras kommande yrke blir inom jordbruk, skogsbruk eller fiske.

– Detta ställer krav på aktörerna inom landsbygdssektorn, för att kunna uppfylla ungdomarnas förväntningar. Utvecklingen av landsbygden är fortfarande alltför beroende av lantbruket, då gårdarna hela tiden blir större och ändå sysselsätter de färre människor, säger Jussi Esala.

Det svåraste då man börjar idka jordbruk tror studerandena är anskaffningen av mark och bristen på investeringar. De mest positiva sidorna är å andra sidan ett eget företagande, interaktionen mellan natur och människa samt möjligheten att kombinera arbete och familjeliv på ett smidigt sätt.

Det mest belönande i jordbrukarens yrke är att se resultatet av det egna arbetet, att få arbeta för sig själv och ha företagarens frihet. Glädjande är även att se då boskapen hålls frisk och skörden är god, säger Nygård.

Förutsättningen för tillväxt är en tillräcklig servicenivå

Det som respondenterna värdesätter högst hos landsbygden är närheten till naturen, samt en lugn och trygg miljö. Den största bristen är att det finns så få biografer och barer.

– Jag tycker att tjänsterna och hobbyaktiviteterna är helt bra, till butiken kommer man lätt och lite mer speciella klädaffärer finns i de närliggande städerna, berättar Nygård.

Respondenterna tycker att även transportförbindelserna och skolnätet kunde förbättras. Inte heller sjukhus- och hälsovårdstjänsterna, grundskolorna eller internettjänsterna är vad de kunde vara.

– De studerande uppskattar landsbygdens lugna livsstil, men samtidigt anses bristen på ställen dit de kan gå som ett minus. Respondenterna har inte insett att det från landsbygdstrakter som ligger nära bosättningscentra är lätt att ta sig in till tätorter, säger Esala.

Landsbygdens trender intresserar unga

En fjärdedel av respondenterna upplever att biologisk odling är viktig, och en femtedel stöder ekologiska metoder till exempel i form av användning av solpaneler och vindkraft i jordbruksföretagandet.

– Jag tycker att det visar att de unga följer med medierna och med sin tid, konstaterar Esala.

I fråga om landsbygdens framtidsutsikter tycker en majoritet att landsbygden är för avlägsen från en modern livsstil. Enligt respondenterna är landsbygden en bra plats att bo på, även om de ekonomiska resurserna är sämre än i stadsområdena.

– I dag är det ännu en effektiv produktion som är avgörande. När kvaliteten och trivseln börjar uppskattas mera, börjar landsbygden få en större potential, tror Esala.

Enkäten gjordes i samarbete med jord- och skogsbruksstuderande vid yrkeshögskolorna i Seinäjoki, Tavastland, Tammerfors och Norra Karelen och utfördes på initiativ av Italiens landsbygdsnätverk. Förutom Finland deltog även Italien, Lettland, Frankrike, Polen, Belgien, Malta, Nederländerna och Sverige i enkäten.

Resultaten presenteras vid Salone del Gusto-seminariet som hålls 25–29 oktober i Turin, Italien.

Text och bild: Viivi Lakkapää