Idéer om framtiden för landsbygden i Birkaland behandlades på en framtidsverkstad som hölls den 27 mars 2012 i Tammerfors. På mötet närvarade ungefär 70 personer som på ett eller annat sätt har anknytning till landsbygden.
Landskapsdirektör Esa Halme öppnade mötet och konstaterade att lönekostnaderna och de övriga kostnaderna för de personer som var på plats uppgick till sammanlagt ca 50 000 euro. För den summan skulle man alltså arbeta fram resultat under dagen.
Landskapsdirektören berättade att den administrativa förvaltningsmiljön på landsbygden håller på att genomgå turbulens och att de idéer som behandlades under dagen måste vara sådana att de klarar av den. Halme lade vidare fram önskemål om en bättre dialog mellan de starka centrumen och landsbygdsregionerna i landskapet. Han uppmanade deltagarna att ta sikte på år 2020, se på framtiden med nya ögon och ta fasta på nya möjligheter, kreativitet, innovationer och förändringar i verksamhetsfältet.
Avslutningsvis fastlog Halme att landsbygden i Birkaland, om någon, kommer att klara sig i detta land. Ingen utomstående dikterar vår framtid, utan det är vi själva som planerar och bygger vår framgångshistoria.
Deltagarna indelades i arbetsgrupper som behandlade olika teman enligt metoden Learning-café: markanvändning och boende, kommunekonomin och servicen på landsbygden, lönsamheten i livsmedelskedjan, bio- och närenergi, biomaterial, skogsvård och nya användningsformer för trä, landsbygdsföretagande, innovationsverksamhet och kompetens, delaktighet, samhällstillvändhet och samarbete. Därtill dryftade man vilka aspekter som kommer att vara ödesfrågor för landsbygden i Birkaland.
Tankar och åsikter utböts flitigt vid caféborden. Deltagarna sökte sig modigt även till sådana grupper som behandlade mer främmande teman. En deltagare konstaterade att han hade lärt sig mycket om biomaterial, som han hade varit fullständigt okunnig i tidigare. Learning-café är en metod som förutom att den samlar idéer även vidgar deltagarnas vyer.
Framtidsverkstaden resulterade i nio blädderblock med frågor som bör tas i beaktande för att landsbygden fortsättningsvis ska vara en livskraftig och bra plats att bo och idka näringsverksamhet på. Landsbygden ska också vara en mångfacetterad källa för turism och rekreation. I arbetsgrupperna konstaterades att beslutsfattandet har förflyttats för långt bort från dem som driver näringsverksamhet och bor på landsbygden. I framtiden vill man övergå från en föreskrivande till en serviceinriktad förvaltning som beaktar entreprenörskap och främjar det på många sätt.
När det gäller landsbygdsboende bör regleringen luckras upp och hinder röjas för nya möjligheter att välja lämpliga boendeformer för var och en.
Förädlingsgraden är låg inom matproduktionen och borde höjas genom ökad risktagningsförmåga. På det sättet skulle nya produkter och arbetstillfällen uppkomma. För att förädlingsgraden ska kunna höjas markant behöver landsbygden innovativa människor med ny kompetens.
Landsbygden i Birkaland är inte likadan i hela landskapet. I utvecklingsarbetet är det viktigt att identifiera och ta fasta på de regionala variationerna. Samma medicin verkar inte överallt. Tammerfors är ett tillväxtcentrum som även framöver kommer att vara viktig för hela Birkaland, och tvärtom. Den pågående närmatsboomen har ökat i popularitet, liksom turismen och fritidstjänsterna i närområdena. I arbetsgrupperna konstaterades att matproduktionen i Birkaland i fortsättningen kommer att konkurrera med kvaliteten snarare än kvantiteten.
Bevarandet och utvecklandet av en levande landsbygd innebär redan idag att man upprätthåller verksamheter i byarna och säkerställer goda datakommunikationsförbindelser som möjliggör distansarbete och nätverksbildning mellan företagarna och näringsidkarna.
Resultaten av framtidsverkstaden kommer att behandlas och vidareförädlas till hörnstenar för den kommande landskapsstrategin och riklinjer för landsbygdsprogrammet för Fastlandsfinland.
Avslutningsvis fastslogs att ingen ska sätta käppar i hjulet för den andre, att byråkratin bör minskas och att samhällstillvändhet och nätverksbildning liksom digitalisering bör främjas.
Text och bilder: Sirkka Kulomäki